LISA RYDBERG & GUNNAR IDENSTAM
"Bach på Svenska"

Bach skulle bli oerhört förvånad och smickrad om han visste att hans musik fortfarande spelar roll i musiklivet. Inte nog det. Mer än 250 år efter hans död framförs den oftare än någonsin och når en miljonpublik!

Förutsättningen för detta är att nutidens musikspråk i grunden är detsamma som på Bachs tid. En rocklåt byggs på samma grund som ett Bach-preludium. Musikspråket är i viktiga avseenden detsamma – därför kan vi fortfarande ha utbyte av hans musik.

Men nutidens Bach är inte densamma som dåtidens. Hur Bachs musik lät när han själv framförde den kan vi aldrig veta. Inte heller hur hans publik upplevde den.
Men allt talar för att skillnaden mellan då och nu är mycket större än man tror. Ett inbitet klassiskt Bach-fan skulle troligen få en smärre chock om den fick höra ett Bach-framförande i Leipzig 1724. För den klassiska musikens Bach är lika nutidsanpassad och uppdaterad som ”tidstrogen” Bach eller Carlos ”Switched on Bach”.

För våra Bach-traditioner utgår inte från Bach själv utan från 1800-talets klassiska musikkultur.
Efter Bachs död 1750 sattes hans musik på undantag. När den plockades fram igen på 1800-talet var idealen och förutsättningarna annorlunda. Hans musik anpassades till den nya verkligheten och har sedan dess överförts från generation till generation och genomgått ett otal förändringar.

Tack vare de ständiga uppdateringarna har Bachs musik blivit en självklar del av vårt musikliv. För tradition betyder inte att bevara, utan att överföra (tradera) till en ny tid och nya förutsättningar. Att anpassa det gamla till det nya.
Att bevara är något helt annat. Då lyfter man ut något ur tiden och sammanhanget och försöker skydda det mot förändring. Det är sånt vi har museer till.

Men visst finns likheter mellan nutida musikstilar och Bachtidens. Gospelkvartetten har sina rötter i Bachs vokalensembler och traditionell jazz-improvisation bygger på principer från Bachs dagar. Den brasilianska Bach/choros-traditionen verkar vara en direkt förlängning av 1700-talets instrument och spelstilar. Och svenskt låtspel bygger till stor del på 1700-talets dansmusik och spelsätt, en central musikform även för Bach som liksom låtspelare var berömd bl.a. för sitt sväng och snitsig ornamentik.

Ju fler Bachversioner vi har – desto fler musiklyssnare kommer att upptäcka Bach.
”Bach på svenska” är ett lysande exempel på hur Bachs musik kan bli hur levande och fräsch som helst när den hanteras av kreativa musiker. Och en påminnelse om att Bach kom från en improvisationskultur med starka rötter i dansmusik.
Resultatet är en nygammal men ändå självklar Bach som man aldrig hört förut.

Gunno Klingfors
Musiker och fil dr


GAFCD-1092